Blogginlägg D: Elements of journalism

Vad händer med den goda journalistiken i det nya mediesamhället?

Inte speciellt många unga prenumererar på en morgontidning nu för tiden. Varför skulle de göra det? När nyheter finns gratis på internet. Konsumtionssamhället prioriterar annorlunda. Det man kan få gratis betalar man inte för. Idag läser fler och fler sina nyheter på internet där möjlighet till interaktion finns. På webbtidningar, sociala forum och bloggar kan den som vill vara med och kommentera. Vem som helst kan skriva vad som helst och det är inte längre enbart journalisten som äger pennans makt. Detta bidrar i positiv bemärkelse till det demokratiska samhället där alla får vara med och tycka till.

Thecnology has enabled citizens to be players in the news and become partners of traditional media… sid 246

På internet finns ingen ”gatekeeper” som kontrollerar om inlägg och texter borde publiceras och källorna är många gånger tvivelaktiga eller rent felaktiga. Detta är givetvis ett problem. Det blir läsaren själv som måste sålla bland informationen och ta det som står på internet med en nypa salt. Jag tror dock att vi är ganska bra på att göra detta. Man har ett hum om vilka sidor som är seriösa och vet att bloggar och sociala forum är subjektiva. Som det står i boken Elements of Journalism: Every generation creates it's own journalism”. Min generation är uppvuxen med sociala medier och kan enligt mig hantera det den nya journalistiken där.

Journalism’s first obligation is to the truth” och ”Its first loyalty is to citizens” är Bill Kovach och Tom Rosenstiels första två punkter av nio om god journalistik.  Frågan är om det någonsin har existerat god journalistik? Jag kan tycka att Bill Kovach och Tom Rosenstils romantiserar den goda journalistiken som enligt mig har gjort många tabbar under åren.

I och med sociala medier där alla kan skriva vad de vill är det klart att journalistiken förändras. De pressetiska reglerna finns inte på internet vilket gör att rättsäkerhet och integritetsskydd hotas. Jag tänker t.ex. på Wikileaks som är på tapeten just nu. Gammelmedia har alltid strävat efter objektivitet men i och med sociala medier tror jag att man tänjer på gränserna lite. Nyheter sprids snabbt idag tack vare internet och det finns inte längre tid att göra ett gediget arbete. Nyheter snuttifieras och nyheter som säljer får ofta större plats än de som är viktiga.

Jag tror att en blandning mellan sociala medier och gammelmedia är den bästa kombinationen. Men som jag skrev i början, inte speciellt många unga prenumererar på en morgontidning i dag och det blir svårare för de mindre tidningarna att klara sig. Detta är en fara, ju fler aktörer desto närmare sanningen tror jag att vi kommer.

 /Rebecca

New Journalism

”Är du upphetsad?” Säger Karl-Johan och drar tag i Mias huvud. Hon skriker till av smärtan. Samtidigt gör svårigheterna att andas ordentligt att Mia på något konstigt sätt känner ett stort lugn komma över henne. Hon tänker på sin son och ligger bra där, nästan borta. Sedan våldtar han Mia genom att tycka in flera fingrar i hennes underliv och sedan föra in sin halvt erigerade penis.

Katarina Wennstam skriver med stort engagemang om våldtäkter och sexuella övergrepp med fokus riktat mot gärningsmännen, och omvärldens bild av dem: kan en vanlig, trevlig kille våldta?

Wennstam har intervjuat unga sexualförbrytare för att få reda på hur de tänker. Hon ifrågasätter myten om den ”gigantiska” manliga sexualdriften som så ofta används som en ursäkt eller dras fram som en förmildrande omständighet.

”Bilden av mannen som ett ”sexuellt djur” är lika tydlig som någonsin. Våldtäktsmän ursäktar sina övergrepp med att de ”inte kunde hjälpa” att det blev som det blev, att de inte kunde behärska sig och att det var kvinnans eget fel”.

Wennstam använder sig av new journalism som kännetecknas av att det klassiska reportaget görs om till en skönlitterär skildring. Jag tycker att detta är ett fenomenalt sätt att nå ut med ett viktigt budskap. Öppna ögonen på folk och få dem att förstå. Det skönlitterära inslaget gör att texten blir mer lättläst och spännande, hemsk, och ofattbar. Stämningen och känslan skiftar vilket gör att det inte blir torrt och tråkigt. Wennstam varvar novelliknande inslag med intervjuer och fakta för att lätta upp texten.

Allting är givetvis inte sant till 100 % sant eftersom viss fakta är subjektiv och vinklad. Men är det verkligen det viktigaste frågar jag mig? Det viktigaste måste ändå vara att visa på att detta hemska sker i samhället idag. Att kvinnor blir våldtagna i nära relationer och att män inte tycker att det är våldtäkt om tjejen först ville, och sedan ändrade sig. Det här är i högsta grad verklighet och sker i vårt samhälle hela tiden. Spelar det då så stor roll om några små detaljer inte stämmer? Det tycker inte jag. Men skulle boken lika gärna kunnat vara fiktiv då? Kanske, men för att lyfta upp detta problem krävs siffror och fakta. Det måste finnas en tyngd bakom boken för att kunna landa i samhällsdebatten.

Kan man då ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Kvällstidningsjournalistiken har enligt mig gått ifrån detta för länge sen. Jag tor att man själv ska vara källkritisk när man läser en tidning eller en verklighetsbaserad bok. Vilket inte är det lättaste. Wennstam visar en ortolig glöd har gjort ett omfattande arbete med boken En riktig våldtäktman. Jag känner absolut att jag har mer tilltro till henne än vad jag har till kvällstidningarna.

Det vore nyttigt för alla att läsa En riktig våldtäktsman, stundvis blir jag så frustrerad och förbannad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det är inte vi tjejer som ska förändra våra liv och inte bli för berusade, inte vara för lättklädda och inte gå ensamma hem när det är mörkt. Det är männen som ska sluta våldta! Hela samhällssynen när det gäller våldtäkt måste förändras och Wennstams bok En riktig våldtäktsman är helt klart ett steg i rätt rikting!




Rebecca Lindholm

Blogginlägg B, Etik i medierna

Det är lag på att vi skall ha tryckfrihet och yttrandefrihet i Sverige, ja t o m grundlag. Det betyder att olika medier har stor frihet att framföra vilka åsikter de vill och publicera de nyheter de anser intressanta. Men den friheten är inte obegränsad. Spelregler för press, radio och tv finns där för att bland annat reglera att människor inte kränks. Man ska vara värna om människors integritet och vara försiktig med att publicera namn och bilder.


Publiceringen kring prinsessan Madeleines och Jonas Bergströms uppbrutna förlovning har kränkt parets intergritet, men allmänintresset väger över. Så motiverade Aftonbladets chefredaktör Jan Helin publiceringen om Jonas Bergströms påstådda otrohet i en debatt i Agenda om pressetik.


Vad får man publicera och inte? Detta är en svår avvägning. Idag kan man om man vill få tag på nästan all information man vill ha på nätet – på bara några sekunder. Men om tidningarna lämnar ut samma information bryter de kanske mot de pressetiska reglerna. 


Jag tänker på hur mycket fel information kan skada en människa. Att bli felaktigt utpekad som t.ex. sexbrottsling eller mördare kan förstöra ett liv. Därför anser jag att man måste ha alla fakta på bordet innan man går ut med namn och bild. Jag tänker på mordet på Utrikesminister Anna Lindh, när den så kallade "35-åringen" blev uthängd med namn och bild av ett flertal större tidningar. Utan att vara skyldig.


När blir allmänhetens intresse så stort att det är rätt att kränka en annan människa och kanske förstöra personen ifrågas liv? Det är inte en helt enkel fråga. Om man kan förhindra brott kan jag tycka att det är försvarbart, Men det är en svår gränsdragning. När medier gick ut med bilder på en våldtäktsman i Karlstad tyckte jag att de gjorde rätt.  Bilderna var tagna på stadsbussen och de ville ha in upplysningar för att kunna gripa mannen. På grund av allmänhetens tis kunde mannen tillslut gripas.


På det stora hela tror jag att traditionella medier kommer att publicera allt mer. Just därför att man kan få tag på så mycket information på nätet. Denna utveckling är skrämmande och kommer att kränka många individer. Medier handlar allt mer om att skapa rubriker och tjäna pengar, men på vems bekostnad?


Rebecca Lindholm

Jag sitter på en pinnstol och funderar lite omkring det här med nyheter. Hur kommer det sig att en nyhet hamnar i tidningen, på nätet eller på tv och radio?  Hur kan de veta vad vi vill ha? Handlar det kanske om någon slags mindreading? nej, det låter orimligt! Det måste fungera på något annat sätt...

Jag har valt två artiklar som jag vill titta närmare på och utifrån olika teorier analysera varför de har publiserats:

Artikel 1, NWT  http://www.nwt.se/karlstad/article769935.ece

Konsum storsatsar i Karlstad, investerar en halv miljard.

Handlar om att Konsum inom en femårsperiod har planer på att bygga 3 nya butiker i Karlstad.

Det här genererar givetvis många nya arbeten.

Artikel 2, SvD  http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tv-debatterna-kan-avgora_5337181.svd

Tv-debatterna kan avgöra

Handlar om att allt fler väljare bestämmer i sista stund vilket parti de ska rösta på. Att partiledarna gör ett bra och övertygande jobb den sista veckan innan valet kan vara avgörande. Men faran är inte så stor för de flesta som bestämmer sig i sista stund har redan bestämt sig för vilket block de ska rösta på och håller sig till partierna inom det.

Nyhetsvärdering är en av grundbultarna i jobbet som journalist.

Håkan Vhitfelt menar att sannolikheten för att en nyhetsartikel ska produceras och publiceras ökar ju mer den behandlar:


· politik, ekonomi samt brott och olyckor


· och om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd


· till händelser och förhållanden


· som är sensationella eller överraskande,


· handlar om enskilda elitpersoner


· och beskrivs tillräckligt enkelt


· men är viktiga och relevanta,


· utspelas under kort tid men som del av ett tema,


· har negativa inslag


· och har elitpersoner som källor

Artikeln i Nwt har framför allt publicerats därför att den har lokal anknytning. Det är viktigt att ha nära till bra mataffärer och Konsum har dessutom ett gott ryckte. Därför intresserar nyheten många av nwt.s läsare i Karlstadområdet som är den största utgivningsorten i Värmland. Denna nyhet hade aldrig publicerats i SvD. Varför skulle de i Stockholm vilja veta att vi i Karlstad ska få nya konsum butiker? Nyheten kanske inte kan kallas överraskande men ändå något som många vill ta del av här i Karlstad. Att nyheten är viktig och relevant stämmer. Speciellt för arbetssökande som har möjlighet att få jobb.

Svd-artikeln är given. Finns det något mer relevant att skriva om nu i valtider än just valet? Svar nej. Som det står i håkan Hvitfelts första punkt: politik är viktigt. Igenkänningsfaktorn kan också vara stor. De direktsända tv-debatterna har höga tittarsiffror och många väljare kan ha svårt att välja nu när alla partier blivit mer ”lika” varandra.  Nyheten är även negativ och visar på att svenska folket inte satt sig in i politiken i tid för att kunna göra ett genomtänkt val.

Hur nyss nyheten skedde är något som forskaren Johan Galtung betonar som väldigt viktigt i en nyhetsvärdering. Nyheten om Konsum är färsk. Att man däremot bestämmer sig för vilket parti man ska rösta på i sista stund är något som vi sett i de senaste valen. Men den är ju aktuell för i år och därför en ny nyhet.

Insikten jag fått om nyhetsvärdering gjorde inte direkt att jag ramlade av pinnstolen, men jag känner det ändå som att jag genomskådat något stort! =)